För ett tag sedan så ställde jag en fråga på Twitter till de som arbetar på förskola om de ger sommaruppgifter till barnen. Svaren blev ganska många och varierande. En del förstod inte alls vitsen och menade på att det sätter press på föräldrar och kanske barnen också, att det blir orättvist för de barn som inte gör uppgiften, att barnen ska vara lediga under sommaren inte göra uppgifter från förskolan o.s.v.
Jag håller med om detta men tänker att min erfarenheter av sommaruppgift är endast positiva! Jag tänker också att begreppet sommaruppgift kan betyda så olika saker och ha så olika syfte beroende på vem som ger den. En sommaruppgift som ges ut som en läxa utan någon vidare syfte eller pedagogisk tanke bör man inte ge barnen när de går på sommarledighet anser jag (men det kan man ju tycka olika om).
Ettåringarna på avdelningen som jag jobbar med har under hela det här läsåret varit väldigt fascinerade av sniglar, under vårterminen har intresset eskalerat och det är nästan så man känner att det är synd att terminen snart är slut just nu när intresset är så enormt stort för sniglarna. Vi pedagoger har därför bestämt oss för att årets sommaruppgift blir att alla barnen på avdelningen får med sig en bild på en snigel som vi laminerar, på andra sidan bilden har de själva fått rita en varsin snigel (detta görs på förskolan). Vi tänker att bilden kan vara ett samtalsämne för barnen och deras föräldrar, mor/far-föräldrar, syskon, kompisar etc i sommar, den kanske kan vara ett bra sällskap på resan man gör under sommaren, den kanske blir ett bra sätt att komma ihåg förskolan när man saknar sina kompisar och de fantastiska pedagogerna (hehe) under sin ledighet. Vi tänker att dessa bilder kan vara ett bra sätt att knyta ihop vårterminen med höstterminen. Barnen kommer (kanske) fortsätta intressera sig för och prata om sniglar under sommaren med hjälp av sina bilder. När vi alla träffas igen i höst så har vi våra bilder gemensamt att samlas kring. Om barnen inte har tittat på sina bilder under sommaren så är de ändå bra för att samlas kring och starta upp terminen med. Föräldrar behöver egentligen inte göra något så ingen press eller dåligt samvete ska behöva kännas. Om någon tappar bort sin bild så kommer vi att ha extra på förskolan. Kanske uppstår intressanta samtal mellan föräldrar om barn som gör att föräldrar får större inblick och förståelse för vad barnen och vi gör tillsammans på förskolan, samtal som kanske ger nya intressanta saker att undersöka tillsammans med barnen.
Även de fem nya barnen som ska skolas in i höst kommer att få varsin snigelbild tillsammans med sitt välkomstbrev som vi skickar ut nu i veckan. På så sätt kommer de veta lite av vad vi arbetat med tillsammans innan vi gick på ledighet. Vi tror att dessa bilder kommer hjälpa oss att få in nya barn och föräldrar i verksamheten och verksamheten och även att de gamla barnen kommer att få sina minnen uppfriskade av vad vi höll på med innan ledigheten. På så sätt sparar vi också dyrbar tid och kan sätta igång med vår pedagogiska verksamhet direkt istället för att bara ”hänga” och ”introducera miljö och material” under första veckorna eller till och med månaderna som det kan bli ibland. Vi kan reda nu göra en grovplanering av den första tiden i höst. Introduktion av miljö och material bakar vi in i vårt arbete med sniglarna och bilderna.
Om det visar sig att intresset för sniglar svalnat under sommaren så kommer detta ändå vara ett ypperligt sätt att starta upp terminen på (jag kommer definitivt skriva ett ärligt inlägg sen i höst och berätta hur det gått) tror jag. Jag tänker att om man som pedagog läser på tillräckligt och är tillräckligt förberedd så kommer intresset bland barnen att finnas där.
Så ingen press på barnen eller föräldrarna, men press på oss pedagoger att få till en bra start på terminen! Tur att jag gillar press, så länge den är positiv… 🙂
thompotti 