Friheten

Det är ju lite nytt det där, eller nygammalt skulle man väl kunna säga…att kunna unna sig saker och kalla dem för ens egna. Innan barnen kom så fanns det några år då man kunde göra, i stort sett, vad man ville, när man ville och hur man ville. Men under ett decennium nu så har barnen och familjen kommit först. Har inte saknat att vara fri ett dugg, men nu när barnen blivit stora och man har börjat få känna på friheten igen så är det svårt att förstå hur man överlevt. Hm, nog lätt att bli missförstådd nu…måste understryka att jag älskat (och älskar) varje stund med barnen. Men nu tänker jag njuta av att de blivit stora och att jag kan köpa en dator och kalla den min alldeles egna. Så det så.

Jaha hur börjar man nu då…?

Här sitter jag med en nyinköpt mac book air och är alldeles kär. Den är ju såååå fin! Inköpt för att kunna skriva blogginlägg, men nu när jag sitter här känns det lite läskigt… Vad ska jag skriva? Vem vill läsa? Är det ens meningen att någon ska få läsa? Hm, får se hur det blir. Men jag kan i alla fall konstatera att det är lättare att skriva inlägg på bloggen nu när jag har en alldeles egen dator. Ingen kö, inga fula fingeravtryck, ingen skypesamtal från minecraftande 10-åringar osv. Passade på att köpa en dator till sonen också så att han inte skulle få för sig att ”låna” min. Jag lånar gärna ut saker av alla de slag annars, men den här grejen är min, bara miiiiiin! På återseende (hoppas jag).